söndag

Offentlig utsmyckning på plats

För ett år sedan fick jag av Göteborgs kommuns lokalförvaltning i uppdrag att skissa på en utsmyckningen till ett boende för psykiskt funktionshindrade personer. Konstverket skulle vara med motiv från naturen och utan människor. Från personalens sida var önskemålet att konstverken skulle förmedla värme och trygghet. Väggen som konstverket ska sitta var en stor gråmålade vägg. Ett roligt men klurigt uppdrag. 

Jag utgick från minnesbilder av natur som gett mig trygghet och lugn. Och att det skulle finnas grå detaljer på varje bildväv som skulle passa fint ihop med den gråmålade väggen. Jag landade till slut i en serie jag valt att kalla "Minnen av Värmland". Efter ett halvårs intensivt vävande i ateljén var vävarna klara, men då var husbygget försenat. Men tillslut i förra veckan kunde jag hänga upp vävarna. Hoppas nu att de boende och personalen kommer att trivas med bildvävarna.

Offentlig utsmyckning. "Minnen av Värmland".

torsdag

Utställningen på Galleri Björken i Sunne hela sommaren

Under hela juni och juli visar jag bildvävar på Galleri Björken i Sunne biblioteket. Sunne är mysigt och biblioteket fint så det är väl värt ett besök.




Packat och klart inför utställning i sommar

Under sommaren, 4 juni till 30 juli, kommer jag att ställa ut på Galleri Björken i Sunne. Jag kommer att visa bildvävar från tre helt olika teman: ”Möten i isolering”, ”Sopvävar” och ”Bambaminnen”. Idag packade jag ihop och skickade upp alla vävarna till Värmland.


lördag

Behöver brodera nya Progandakuddar!

I veckan kom LOs rapport om löneskillnader i Sverige. Nu är lönegapet 54 årslöner mellan låginkomsttagare och de rika. 54 årslöner! Det är så vulgärt och galet. Och farligt.

Jag minns hur försträckt jag var när jag broderade mina Propagandakuddar för några år sedan. Att rika då tjänade 46 årslöner jämfört med låginkomsttagare. Jag ville visa hur fel det var. På bara några år är mina broderade kuddar utspelade och behöver ersättas. De sorgliga är att hade jag broderat sådana kuddar för så där 10 år sedan hade de uppfattas som en apokalyptiskt och osannolik bild av framtida Sverige. Ingen hade trott att vi skull färdas tillbaka till 30-talets elände. Nu är vi där. Vill vi verkligen ha det så här?? Det är ingen naturlag som styr utveckligen i Sverige, det är rika och giriga människor och dessa kan faktiskt ersättas med andra människor med andra mål än sin egen vinst.


Propagandakuddarna från 2012

Mer information om propagandakuddarna:

Propagandakudde ”Förmåner”
2010 hade en verkställande direktör i Sverige i genomsnitt 200 000 kr i förmåner (förutom sin lön) jämfört med en arbetare som i bäst fall får ett friskvårdsbidrag på runt 1000 kr.

Propagandakudde ”Lönegapet växer”
1950 tjänade i snitt en person från den ekonomiska eliten som 26 industriarbetare. 1980 hade de ekonomiska skillnaderna jämnat ut sig och en från den ekonomiska eliten tjänade i snitt som 9 industriarbetare. 2010 har eliten rejält skott sig och tjänar nu som 46 industriarbetare. (En industriarbetare tjänade 2010 i snitt 307234 kr alltså 25183 kr/månaden.)

Propagandakudde ”Från vikingatiden till nu”
Förra året tjänade en VD i Sverige lika mycket som 932 industriarbetare på ett år. Om man går bakåt i tiden 932 år hamnar vi i slutet av vikingatiden. Alltså måste en vanlig industriarbetare i Sverige börja arbeta under vikingatiden fram till nu för att tjäna in vad en man tjänat på ett år.

Läs mer i:
Makteliten – kommer igen. En studie av inkomstutvecklingen för makteliten under perioden 1950 – 2010. Författare: Jeanette Bergström, Torbjörn Hållö och Peeter-Jaan Kask. Utges av Landsorganisationen i Sverige 


fredag

Fibertiger

Henriette Ousbäck har en blogg om textilkonst som jag varmt rekommenderar.
Hon har skrivit ett fint inlägg om min utställning på KC Väst. Känns väldigt smickrande att hon kommenterar mina bildvävar med min stora idol Hannah Ryggen. 

Länk: http://www.henrietteousback.blogspot.se

lördag

Ny utställning närmar sig! Varmt välkommen!



Nytt arbetstema på gång - Innan katastrofen.

Jag har börjat röra mig från häktesmiljön och mot ett nytt tema som jag gett arbetsnamnet "Innan katastrofen". Jag funderar ofta på vad vi har idag och tar för givet men som på en sekund kan tas ifrån oss och bli en ouppnåelig lyx. Att kunna borsta tänderna på morgonen, ta en dusch eller slänga ihop chokladbollar med en fikasugen vän är idag i Sverige en alldaglig, vardaglig, självklar och billig syssla. Men om man som jag arbetat länge med mycket utsatta gruppen känns apokalypsen nära. Vad kommer vi att ha kvar sen? Hur kommer vi då att tänka om den vardagen vi har idag? Detta gäller redan för de människor jag möter när jag arbetar ideellt på en hemlig vårdcentral för papperslösa flyktingar. De flesta människorna där har i all hast fått lämna allt bakom sig och fly. Sedan har de fått lämna allt igen och gått under jorden här i Sverige för att överleva. För dem är redan tandkräm, havregryn, kakao och tvål en nästan ouppnåelig lyx. Jag tänker på apokalypsen som ett hot framför mig. Jag räds klimatförändringarna, fascism och ökade ekonomiska klyftor i samhället. Samtidigt lever människor i min hemstad redan i en apokalyptisk otrygg tillvaro. Dessa frågor kommer jag att försöka ta mig an i min konst de närmaste åren.

Här är en av de första vävarna jag gjort i mitt nya tema:

"Tandborstar", 100 x 100 cm.
Bildväv i lin från temat "Innan katastrofen".